onsdag 29 juli 2015

Minnen, torkade och levande


För 17 år sedan dog min farfar och av blommorna som jag fick av mina vänner på kontoret i Atlanta, där jag då arbetade, gjorde jag denna. I alla år tills min farmor också dog hängde den på en vägg i deras lägenhet. Nu har den kommit till ett slut. Jag ska låta den gå vidare och på så vis frigöra utrymme i vårt hus. Minnena ska få stanna inom mig istället.

17 years ago my grandfather passed away and with the flowers I got from the friends in the office in Atlanta, where I was working at the time, I made this. All the years until my grandmother passed away it hang on a wall in her appartment. Now it has come to an end. I will let it go and free up some space in our house. The memories will stay within me instead.

måndag 27 juli 2015

Rensa ut


Hela huset är upp och ner.
Upp och ner och ut och in.
Så känns det.
Ett 15-spel där allt byter plats för att komma rätt.
En mental hjärngympa där varje sak utvärderas och får söka sin plats på nytt.
Inget är garanterad att få stanna.
Rensa ut, leva mer minimalistiskt, mindre sparsamt. 
Men för den sakens skull inte bli slösig.
Få tid till det som verkligen betyder något.
Ger du mig glädje?
Är du en favorit?
Kan jag leva utan dig?
Har jag använt dig det senaste halvåret?
Kommer jag använda dig det kommande halvåret?
Ja, det låter som om det är en person jag pratar om,
men det är mina SAKER.
Om man som jag skapar relationer till ALLT, ja då blir det även en mödosam process att skiljas från sakerna.
Men det går, sakta, sakta. 
En liten sak här, en liten sak där.
Vissa saker förtjänar att få stanna.
Ibland är det för svårt och jag låter känslorna vila.
Men denna sommar är bra.
Perfekt väder.
Svalt, skönt.
Inget annat som drar.
Alla är lite nöjda med att skrutta runt.
Nu ska jag ta ett tag till.
Pausen är över.
Tillbaks till "arbetet", det befriande, utrymmesskapande.

fredag 24 juli 2015

Att vänta på någonting gott... Del 1 angående Lars Wilderängs Stjärnfalll

Ja, så börjar det ju, men jag vet inte om det är någonting gott jag väntat på i ett år nu. Lars Wilderängs bok Stjärnklart lästes ju med fasa och spänning. Och knappt någon dag går numera förbi utan att survivalism och överlevnad i någon form passerar mina tankar. 

Nu anländer snart den förbeställda boken Stjärnfall med posten. Del två i en framtida triologi är det sagt. Och jag gissar att allt inte slutar gott. Nu undviker jag att läsa favoriten Lotta Lexéns inlägg om boken, eller Cornucopia?'s inlägg om hennes recension. Vill inte riskera att bli påverkad och få mer förutfattade idéer än jag redan har. 

När väl maken och jag gjort upp om vem som ska läsa boken först så är jag beredd på att boken de kommande dagarna därefter kommer att uppsluka all min lediga tid. Disk och tvätt kommer att bli eftersatt. Förhoppningsvis håller barnen sig lugna. Men vetskapen att jag sen måste vänta ytterligare ett år på uppföljaren och den avslutande delen stör mig redan. Jag vill läsa allt NUUU!!!

Spänningen närmar sig. Snart är det dags!

Stilla vatten


På andra sidan kullen
Ligger sjön stilla
Fiskarna hoppar
Insekterna flyger
En fågel skriar i skogen


Solen håller på att gå ner och lyser rakt in i vindskyddet på kullen


Elden sprakar varmt utanför
Barnen stojar sockerstinna av marshmallows
Förväntan är stor inför nattens kommande äventyr


Men här sitter jag i lugnet och njuter


En stund för mig själv
En dag, en sommar, i juli 2015.


söndag 12 juli 2015

Sommarfrukost


Kylig, frisk, solig luft.
Plock och pyssel.
Fin dukning.
Kaffedoft.
Kokta ägg.
Nybakta frallor.
Gott pålägg.
Kanna med te och god juice.
Nyplockade blommor från trädgården.
Trevligt sällskap.
Detta är vad en bra sommarmorgon kan innehålla.
Minnen till svunna tider.
När jag var liten och kom in i köket där min moster stod på lantstället och förberedde frukost.
Somrarna som skapade så mycket glädje.

måndag 6 juli 2015

Vid medelhavet blommar timjan


Och det gör den även här hos mig.

En vacker och väldigt varm dag i juli togs denna bilden. Svetten lackade och törsten släktes med svalkande vatten.
Under natten kom regn och åska. Ljudligt muller fyllde himlen och luften blev genast lätt att andas igen.

Men doften av sommar kvarstår. Regnjackan ligger på sätet bredvid mig när jag tar bussen till jobbet. I sommarkläder men med strumbyxor på till skillnad från igår.

Fortsatt glad sommar alla vänner!

söndag 5 juli 2015

När små under dyker upp


Plötsligt är de bara där
Det lilla man inte förväntat sig
Det kan vara värmen som kom först långt in i juni
Eller en oväntad vänlig gest eller ett vänligt ord
Ett kärt återseende med en avlägsen vän
Eller så är det den där blomman som dyker upp där man minst anar det
En dag står den där i all sin prakt och överraskar en
Fyller en med förundran och glädje.
Le då tillbaka, njut och fyll ditt hjärta med värme!