lördag 2 januari 2016

I samma stund strålar genom molnen


I samma stund som den skarpa strålen bröt genom molnen träffade den henne och hon föll hastigt ner med en kraftig smärta i sitt vänstra ben. Rädslan spred sig i hennes bara kropp när hon sakta hasade sig framåt och med hjälplös och sargad blick tittade upp på förödelsen runt omkring henne. Nog hade hon försökt föreställa sig hur detta skulle kunna bli men aldrig i sin vildaste fantasi hade hon trott att det skulle kännas så här. Detta var bara början. Ännu hade inte förlamningen nått resten av hennes kropp. Ännu hade hon kvar sin tankeförmåga, sin viljestyrka, sitt hopp. 

En kraftig smäll hördes och tåget skakade till innan det plötsligt saktade in och stannade. En oangenäm, stickande doft spred sig i kupén och alla passagerare började tårögt hosta. I högtalarna hördes "Mind the gap" upprepade gånger då högtalarsystemet hade hakat upp sig. Sen blev det helt mörkt. Conrad plockade snabbt upp gasmasken ur sin väska så fort han hörde första smällen. Han visste vilken panik som skulle uppstå när strömmen gick. Runt om honom hörde han barnens rädsla och föräldrarnas uppskärrade försök att lugna sina barn trots att de var lika förvirrade och rädda. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar